Teckenförklaring
BWT (Björn Wesström-teoremet)
SSpelade matcher
PPoäng
ΣPoängsumma för gruppen
Skillnad mellan målpoäng och summa för gruppen
Form
5Medelpoäng de fem senast spelade matcherna
10Medelpoäng de tio senast spelade matcherna
AMedelpoäng alla matcher
Prognos
5Beräknad slutpoäng om snittet för de senast 5 spelade matcherna bibehålls
10Beräknad slutpoäng om snittet för de senast 10 spelade matcherna bibehålls
ABeräknad slutpoäng om snitt för alla matcher bibehålls
Ligastatistik
SSpelade matcher
VVunna matcher
OOavgjorda matcher
FFörlorade matcher
GMGjorda mål
IMInsläppta mål
MSMålskillnad
PPoäng
Björn Wesström-teoremet

På ett informationsmöte för AIK-medlemmar och -aktieägare efter säsongen 2017 presenterade Björn Wesström en tabell liknande den som presenteras på den här hemsidan. Björn hade konstaterat att om ett lag tar 65 poäng under en säsong kommer det sannolikt att vinna Allsvenskan.

Utifrån antagandet att en motståndare bör vara enklare att slå desto längre ned den slutar i tabellen när säsongen är färdigspelad, bör ett lag för att vinna Allsvenskan under en säsong ta:

• 3 poäng mot de 5 motståndare som slutar högst i tabellen;

• 4 poäng mot de 5 motståndare som slutar i mitten av tabellen; och

• 6 poäng mot de 5 motståndare som slutar sist i tabellen.

Egentligen spelar inte motståndarnas placering någon roll, så länge som 5x(3+4+6) poäng uppnås, men den fördelningen är nog rimligast att förvänta sig. Med tabellen kunde Björn visa att AIK 2017 tagit för få poäng mot motståndare i slutet av tabellen. 2017 tog AIK 18 av 30 poäng mot de fem lag som slutade sist, vilket kan jämnföras med 28 av 30 poäng år 2018. Mot övriga lag tog AIK 39 poäng både 2017 och 2018.

Tabellen är alltså från början tänkt att användas som ett utvärderingsverktyg. På den här webbsidan presenteras tabellen löpande under säsongen. Ett problem som direkt uppstår är att det på förhand inte går att förutsäga hur tabellen kommer sluta, och därför inte vilka lag ett lag måste ta 3, 4, eller 6 poäng mot. I stället har jag valt att göra grupperingen: toppen, mitten och sist utifrån hur tabellen ser ut efter de färdigspelade omgångarna.

Väljer du t.ex. AIK, 2018 och omgång 10 på förstasidan får du tabellen för omgång 10 och en utvärdering av hur AIK fram till och med omgång 10 (2018) presterat mot de lag AIK spelat mot. Vi kan där se att AIK då redan hade tagit de nödvändiga 3 poängen mot Hammarby IF och Djurgårdens IF, medan AIK inte då kunde uppnå målet att ta 6 poäng mot bottengänget IF Elfsborg, då AIK och IF Elfsborg kryssat i matchen lagen spelat.

Om ett lag uppnått målpoängen mot en motståndare åskådliggörs grafiskt enligt följande:

Målpoäng överträffad.

Målpoäng uppnådd.

Målpoäng kan uppnås.

Målpoäng kan ej uppnås.

Lagen har inte mötts.

Att IF Elfsborg, i exemplet, är röda beror alltså på att även om AIK vinner hemmamötet kan AIK, med den placering IF Elfsborg har, inte nå upp till målet 6 poäng. Hoppar vi fram till omgång 12 (2018) ser vi att IF Elfsborg byter färg från rött till gult. Detta eftersom laget klättrat i tabellen och nu ligger på en plats där AIK kan uppnå målpoängen.

Utvärderingsmodellen enligt ovan; eller som jag valt att kalla det, Björn Wesström-teoremet; har jag även valt att tillämpa på Damallsvenskan, Elitettan och Superettan. För Allsvenskan och Damallsvenskan sker "utvärderingen" utifrån möjligheten att vinna respektive serie (65 poäng för Allsvenskan och 52 poäng för Damallsvenskan). För Elitettan och Superettan sker "utvärderingen" istället utifrån möjligheten att ta klivet upp till serien ovanför, där det enligt mina beräkningar bör räcka med 56 poäng för att avancera från Elitettan till Damallsvenskan och 55 poäng för att placera sig på minst (positiv) kvalplats i Superettan. Grupperingarna har anpassats utifrån förutsättningarna i de olika serierna enligt följande:

Damallsvenskan:

• 3 poäng mot de 2 motståndare som slutar högst i tabellen;

• 4 poäng mot de 4 motståndare som slutar i mitten av tabellen; och

• 6 poäng mot de 5 motståndare som slutar sist i tabellen.

Elitettan:

• 3 poäng mot de 4 motståndare som slutar högst i tabellen;

• 4 poäng mot de 5 motståndare som slutar i mitten av tabellen; och

• 6 poäng mot de 4 motståndare som slutar sist i tabellen.

Superettan:

• 2 poäng mot de 5 motståndare som slutar högst i tabellen;

• 3 poäng mot de 5 motståndare som slutar i mitten av tabellen; och

• 6 poäng mot de 5 motståndare som slutar sist i tabellen.

FiveThrityEight

Huvudsidan för Björn Wesström-teoremet presenterar tabellen utifrån aktuell tabell för respektive liga. Tidigt på säsongen är den aktuella tabellen väldigt dålig på att förutsäga hur tabellen kommer att sluta. Därför finns även möjligheten att för Allsvenskan få tabellen presenterad utifrån FiveThrityEights prognos (för övriga ligor saknas motsvarande data). FiveThrityEights prognos baseras på en statisk modell utvecklad av Nate Silver och prognosen uppdateras löpande under säsongen. Mer information om modellen finns här. FiveThrityEights prognos för Allsvenskan finns här.